En tidskrift som handlar om Yoga & Meditation och som innehåller mycket kompleterande och framförallt färska upptäckter om andningens betydelse för hälsan.

Här behandlar man något man kallar för växelandning d.v.s. att man andas långsamt och växelvis först genom den ena och sen den andra näsborren men samtidigt också strävar efter att andas allt långsammare och mindre.

Forskning

Referat sidorna 6-7

Referatet grundar sig på en rapport från en yoggalärarklass publicerad i tidskriften. Den tyske läkaren Dr Thomas Schmidt har forskat i hur tankar och känslor påverkar kroppen (psykosomatiska samband). Han har bekräftat eller dragit slutsatsen att varje förändring i andningens rytm och hastighet, omedelbart påverkar nervsystemet".

Innan professorn lärde känna Yogans andningsövningar så trodde han i för sig att om man medvetet påverkade andningen så kunde man säkert också skapa ett väldigt effektivt terapeutiskt system.

Numera vet han bl.a genom sin egen forskning, att ett sådant system både finns och har funnits och utövats i tusentals år genom Yogan som dessutom har utvecklats till en grupp av olika andningsövningar vars syfte är att framkalla olika effekter som skall vara hälsobringande.

Han ledde i början av 80-talet ett forskningsprojekt vid universitetskliniken i Köln där en del av skolans (den aktuella universitetens förmodligen?) yogalärare deltog. Verkningarna av yogans andningsövningar undersöktes och man mätte bl.a. pulsen, blodtrycket och hjärnans aktivitet (EEG).

Medan yogalärarna utförde det som kallas "Psykisk Andning" dvs. andningsövningarna så visade deras EEG alfavågor, vilket indikerar ett avslappnat eller avspännt. Forskarna ville även undersöka hur de reagerade på olika störningar d.v.s. om deras EEG skulle förändras.

En av forskarna slog hårt utan förvarning ner på ett bord av metall vilket gav en rejäl smäll och till deras förvåning visade yogalärarna inga förändringar i EEG:n.

Medan de genomförde olika mätningar på en av yogalärarna så lät vissa av forskarna mycket upprörda och man påstod bl.a. att det måste vara nåt fel med personens EEG men inte heller detta påverkade yogalärarnas EEG d.v.s. alfavaktiviteten avbröts inte då heller vilket ledde till att forskarna drog följande slutsats: "när yogalärarna höll andan kunde inte alfa aktiviteten blockeras.

Vidare står det att med man med hjälp av andningsövningar eller regelbundet mediterande börjar se allt med nya ögon och lättare genomskåda olika filter som livet i vanliga fall upplevs genom. Detta kallas för "direkt upplevelse".

När man befinner sig i ett vanligt vaket tillstånd så reagerar vi oftast på ett visst inlärt sätt på vissa upplevelser eller händelser runtomkring oss övertygade om att allt kommer att fortsätta att vara så som det är.

Däremot när man befinner sig i ett mer avspänt eller meditativt tillstånd, som kännetecknas av tidigare nämnda alfavågor i EEG:n så blir denna bilden av verkligheten svagare eller t.o.m. mycket svagare eftersom man inte längre reagerar automatiskt på tankar och intryck utan.

Genom andningsövningar eller regelbundet mediterande försvagas dessa reaktioner och vanor i nervsystemet. Man ser lättare saker och ting från en annan synvinkel, sinnet blir mer öppet och kreativt, ens egen flexibillitet ökar och man får lättare att samarbeta och kommunicera med andra människor. Detta "alfatillståndet" kallas för "det öppna tillståndet.

"En viss yogi med namnet Sri Yukteswar lär ha hävdat att man genom att hålla andan skapar en sorts ro i det autonoma nervsystemet som gör att dom inre organen får en sorts vila som dom ej kan få under sömnen eller under vanliga omständigheter i i vaket tillstånd.

citat sidan 6

"När andningen är oregelbunden, är sinnet oroligt, men när andningen är stilla, är även sinnet stilla och yogin får stillhetens kraft. Därför skall man hålla andan."

"Det man inom yogan i dagligt tal kallar andningsövningar heter på sanskrit Pranayama. Prana betyder kroppens vitala eller psykiska energi, och yama att behärska eller bemästra denna."

"I yogaskrifterna beskrivs pranayama som olika sätt att hålla andan. I en av de mest kända Yoga Sutra står: Pranayama är att stoppa inandning och utandning och därmed upplöses det som täcker ljuset och sinnet är redo för koncentration".

Min kommentar: I klarspråk betyder det att det är bra att minska sin andningsfrekvens men här uttrycks det lite filosofiskt som kan verka flummigt. Har själv upptäckt att när jag antingen mediterar eller slappnar av riktigt att ibland så står andningen nästintill stilla samtidigt som man känner en inre frid. Det är först när jag tänker på just andningen som behovet av att andas in infinner sig snabbt.

"I djup meditation eller avspänning kan andningen efterhand bli svagare och till sist stanna av sig självv - en stund. Det beskrivs som den högsta formen av Pranayama."

Min kommentar: Den första meningen förklarar bäst det jag själv upplevt många gånger. Den andra meningen är dock typiskt österländskt-filosofiskt och påståendet kan diskuteras.

"I vissa övningar andas man helt in och hållet andan, och i andra andas man helt ut och håller andan."

Min kommentar: I realiteten är detta detsamma som det jag kallar för "maxövningar" och som ni kan läsa mer om på min sida "instruktion".

"I England har en rysk läkare nyligen väckt viss uppmärksamhet. Han har upptäckt att man kan hjälpa astmapatienter genom att be dem hålla andan längre stunder åt gången, och dessutom genom näsan så mycket som möjligt".

Min kommentar: En vännina till mig med vissa defekter i andningsorganen har blivit hjälpt av denna metoden och dessutom slår hennes hjärta med betydligt jämnare rytm, så visst hjälper det.

referat sidorna 8-9

som grundar sig på en del intressanta försök som Per Lange, Leg. Läkare Spec. Internmedicin utfört på Karolinska sjukhuset i Stockholm 1998 vilket publicerades i tidskriften. Den handlar om växelandningen eller något som på yogga-språk heter Nadi Shodana (Nadi=strömmar Shodana=renar).

När växelandning utförs så känns det ibland som om behovet av att andas försvinner eller som om man skulle kunna hålla andan hur länge som helst. Naturligtvis kan man få en oroande tanke eller en frågeställare om hur länge man egentligen kan hålla andan utan att skador på grund av syrebrist uppstår.

Det ända säkra svaret på frågan får man om man mäter syrehalten i pulsådrorna medan andan hålls och det är precis det man gjort under testet men även halten av koldioxid mättes och likaså Ph-värdet(surhetsgraden.

Försökspersonen var en normalstor man med i 40-års åldern med 20 års erfarenhet av yoga-andningsövningar. Försöket gick till så att han bara 10 andetag på 15 minuter vilket är väldigt lite med tanke på att en person i vila tar ca 16 andetag per minut.

Man satte in en plastkateter i personens vänstra radialartär och ur den drogs flera blodprov under tiden under tiden som personen utförde växelandningen men även en stund efteråt. Att man använde sig av en radialartär beror på att blodet i den innehåller blod precis passerat lungorna och blivit syresatt så att den sen kan leverera syret till dom olika organen i kroppen.

Innan andningsövningen sattes igång så var blodets syremättnad 97% vilket är normalt under vila. Som lägst uppmättes det till 88% under under hela försöket vilket betraktas som en betryggande syrehalt.

Intressant nog är det just detta värdet som kan uppmätas hos elitidrottsmän under maximal prestation. Efter att övningen avslutats så återgick syremättnaden till ursprungliga 97%. En tydlig ökning av koldioxid-halten uppstod vilket normaliserades snabbt efter övningen.

Ökningen av koldioxiden sägs ge känslan av att vilja ha mer luft. Ph värdet uppvisade också samma mönster. Från normala 7,4 sjönk den en aning till 7,26 för att sen återställas snabbt.

Slutsatsen som drogs är den att även vid mycket kraftigt reducerad andning så kommer man inte i närheten av oroande värden av syremättnaden, Ph-värdet eller koldioxidhalten. br>
Vid andra försök som per Lange gjorde så har man tagit så tog man snabba serier av bilder på hjärnan med en magnetkamera samtidigt som försökspersonen höll andan.

Man upptäckte att aktiveringen av hjärnan blev kraftig först i dom områden som är i arbete för en viss uppgift men efter upprepade serier med "hålla-andan-övningar" så spred sig aktiveringen till andra delar.

Vid andra medicinska försök som gjorts påstås det att man sänkt syremättnaden ner till 75% utan negativa följder.
Min kommantar: När man betraktar alla dessa resultat så är det ju inte så konstigt längre att jag personligen upplevt en "egen hälsorevolution".

referat sidorna 9-10

som handlar om att man skall andas genom näsan vilket grundar sig på några försök gjorda av Eddie Weitzberg, Docent på Karolinska institutet

Gasen kvävemonoxid (NO) som mestadels är känd som en miljöförorening visade sig kunna bildas i kroppen samt ha viktiga hälsofunktioner. NO kunde vidga blodkärlen så att blodflödet underlättas, döda virus och bakterier men även reglera vissa funktioner i nervsystemet.

Det visade sig också att det bildas stora mängder av NO i människans bihålor och att det hos vissa överstiger de gränsvärdena som miljömyndigheter anser att man kan vistas i. Eftersom bihålorna står i kontakt med näshålan så bidrar detta till att nivåerna av NO blir höga aven där.

Andas man då genom näsan istället för munnen så kommer ju betydligt större mängd av NO att hamna i lungorna och eftersom NO utvidgar blodkärlen så kommer de blodkärlen som är i kontakt med lugnblåsorna(alveolerna) att utvidgas vilket gör att det blir större blodpassage och följaktligen mer blod som kan syresättas.

Det visade sig också att näsandningen ledde till 10-15% högre syresättning i blodet. För att bekräfta detta så gjorde man försök med munandning där man andades in NO från en gasflaska vilket gav liknande effekter och man kan dra slutsatsen att det är NO i näsluften som har dessa positiva effekter och därför är det bättre att andas genom näsan.

Man tittade även på näsluftens betydelse för patienter som ligger i respirator. Patienterna hade slang från en respirator direkt-kopplade till luftvägarna, vilket innebär att deras näsluft aldrig deltar i andningen.

Därför kopplade man ihop ett system som kopplade den ena näshålans luft till respiratorn vilket höjde patienternas syresättning i blodet med 10-20%. Detta visar att NO:s bildning i bihålorna har som syfte att transporteras ned till lungorna med hjälp av inandningsluften.

Att det kan finnas fördelar med näsandning är inget nytt, men det har ej funnits nån direkt vetenskaplig förklaring. På BB uppmanas blivande mammor att andas in genom näsan och ut genom munnen och samma sak med sjukgymnaster som ger samma råd till sina patienter.

Ibland ser man elitidrottare med näsvidgande plåster. Inom Yoga finns en del tekniker för just näsandning. Kunskapen om att näsandning är bättre har funnits i flera tusen år men dom senaste årens forskning kring gasen NO bidrar förhoppningsvis med en vetenskaplig förklaring.

referat sidan 10

som handlar om en person som haft astma sen barndomen och senare fick stor hjälp av växelandningen

När personen ifråga började med det första steget d.v.s. andas långsamt och växelvis genom den ena och sen den andra näsborren men utan att hålla andan så var detta mycket svårt för honom. Han fortsatte ändå till steg 2 där man också håller andan efter varje inandning.

Han lät nu luften pressa mjukt upp i näsan mot bi- och pannhålor genom att stänga näsan med fingrarna. Det är ju i pann- och bihålorna som kvävemonoxid (NO) bildas som sen hamnar i lungorna där den med sin kärlutvidgande effekt bidrar till bättre syreupptagning samtidigt som den har en antibakteriell effekt. Allt detta skall bidra till att göra sig fri eller lindra astman kraftigt.

Citat sidan 10

Kvävemonoxid (NO)är dessutom den viktigaste beståndsdelen i Nitroglycerin, som är en viktig hjärtmedicin.

Referat sidorna 11-13

som handlar om växelandningens inflytande på hjärnan ur en artikel där psykolog, fil. kand. Erik Hoffmann redovisar flera undersökningar vars syfte är att pröva hypotesen, att andningsövningen "växelandning" förbättrar balansen mellan två hjärnhalvor.

En EEG-mätning av balansen mellan hjärnhalvorna visar att förbluffande resultat uppnås redan efter 10 minuter med växelandningen. Med EEG (elektroencelografi) menas att man mäter en rytmisk elektrisk aktivitet som hela tiden finns i hjärnan eller s.k. hjärnvågor och det finns fyra typer av hjärnvågor och dessa är deltavågor (mestadels vid djup sömn,1-4 svängningar/sek), thetavågor (dåsigt, drömmande tillstånd), alfa- och betavågor.

De mest intressanta är alfavågorna (personen har slutna ögon, är mentalt avslappnad men ändå vaken och upplevande, 8-13 svängningar/sek) och betavågorna (när alfavågorna försvagas på grund av att personen distraherats eller ögonen öppnats, 13-40 svängningar/sek)d.v.s. hjärnan aktiveras.

När man mäter alfavågor så ser man i vlken grad hjärnan befinner sig i ett tillstånd av avspänd uppmärksamhet. M.a.o. så visar alfavågorna att hjärnan befinner sig i ett mer öppet och kreativt tillstånd och att den har bättre kontakt med känslor och det undermedvetna.

Forskning har visat att mängden alfavågor ökar under meditation och mycket pekar också på att dom som mediterar ofta har mer alfavågor än normalt. Betavågor överväger när vi tänker eller handlar vanemässigt. Den vänstra hjärnhalvan är i sitt funktionssätt mer verbal, logisk, analytisk och tänker i begrepp eller ord och den blir mer aktiv när man talar, läser, och skriver.

Den högra är mer emotionell och den aktiveras t.ex. när vi lyssnar på musik eller är upptagna med visuella rumsliga förnimmelser. Det är viktigt att ha rätt balans och kommunikation mellan hjärnhalvorna för det är då den bästa kreativiteten visar sig.

Denna balansen mäter man genom att studera förhållandet mellan mängden alfavågor i höger och vänster hjärnhalva då vi får det s.k. H/V-förhållandet. Om det är lika mycket alfavågor i båda hjärnhalvorna, då säger vi att H/V-förhållandet är 1. Är det mest alfavågor i höger halva så blir H/V-förhållandet 1 medan det blir under 1 om det finns mer alfavågor i vänster halva.

En genomsnitts-person i vila med slutna ögon har H/V-förhållandet över 1 och detta orsakas förmodligen på grund av kulturella faktorer som favoriserar den vänstra hjärnhalvans funktioner.

Under djupare avspänning/avslappning så närmar man sig en balans på 1,00. Vissa tidigare gjorda studier pekar på att det idealiska temporala(främre tinning-loberna)H/V-förhållandet skall ligga på ca. 1,10, och det post-temporala(bakre tinning-loberna) på 1,15.

Amerikanen Richard Davidsons har i omfattande studier upptäckt att depressiva patienter hade ett H/V förhållande i tinning-loberna som konstant låg under 1, medan utåtvända, positiva, optimistiska personer hade ett H/V-förhållande över 1.

Han fann också att barn i 2-3 års ålder bestående av en grupp skygga och hämmade barn hade et H/V-förhållande under 1, medan en grupp med utåtvända och positiva barn hade ett H/V-förhållande över 1.

Ett annat relevant experiment(förmodligen gjord vid eller med hjälp av Skandinavisk Yoga & Meditationsskola?) som näms utfördes så att man hade 2 grupper med 12 försökspersoner vardera och samtliga genomgick en EEG-mätning före och efter växelandnings-övningen.

Den ena gruppen bestod av personer med flerårig erfarenhet av växelandning medan den andra bestod av dom som precis lärt sig metoden. Alla var högerhänta eftersom vänsterhänta kan ha en annan balans mellan hjärnhalvorna.

Alla genomförde 5 rundor av växelandning vilket tog 10-15 minuter. Perioder på ca. 60 sekunders EEG-upptagning, en innan och en efter växelandningen analyserades. Hos samtliga i den tränade gruppen gick ändringarna mot en optimal eller total balans mellan hjärnhalvorna.

Fem personer vars ursprungliga H/V-förhållande låg under 1 hade efter växelandningen värden över 1. Fem andra som hade ursprungliga värden över 1 fick lägre värden som var närmare det optimala. Det genomsnittliga temporala förhållandet föll ner från 1,19 till 1,11 medan det post-temporala sjönk från 1,43 till 1,19.

Dessa ändringar anses statistiskt signifikanta d.v.s. dom inte kan tillskrivas tillfälligheter. Hos vissa av dom tränade såg man också en ökning av betavågor vilket verkade paradoxalt. Man tolkar detta som att man blir mer aktiv men samtidigt blir mer lugn, harmonisk och mer klar i huvudet.

Även den otränade gruppen pekade dom flesta förändringar i positiv riktning men dessa betraktades inte som statistiskt signifikanta d.v.s. dessa kan vara tillfälliga.

Ett antal andra experiment som gjordes på tremånaderskurser under 1986-91 åberopas men då var det inte fråga om några mätningar i samband med meditationsövningar utan i vanlig vila. Även då noterades stora förbättringar av H/V-förhållandet. Detta anser man tyder på en bestående långtidsverkan.

Mycket tyder på att om växelandningen utövas regelbundet under en längre tid så får man en bättre balans mellan hjärnhalvorna och därmed också en harmoniserande och stabiliserande effekt på individen vilket automatiskt medför att stressnivån minskar och allt det skadliga som följer i dess spår samtidigt som kreativiteten frigörs och man känner en mer meningsfull tillvaro här i livet.

CITAT FRÅN ANDRA KÄLLOR

boken "Lao Zi talar den vises tystnad"

De bästa lungorna arbetar så ledigt och lätt att vi inte känner hur vi andas. Om man kan känna att lungorna andas, då måste det vara något fel med dem.

Frisknets Hydroterapi
sida om Kolsyra och mineralvatten

Många kurorter har byggts upp runt mineralkällor. Dessa kallades från början surbrunnar, då de ansågs innehålla en hemlig, livgivande syra - som senare identifierades som kolsyra.

Om man badar i ett kolsyrebad andas kolsyran in och andningen stimuleras. Även huden påverkas; den rodnar och blodkärlen vidgas.

Untitled Document

TIDSKRIFTEN BINDU

REFERAT & CITAT SOM HANDLAR OM ATT ANDAS RÄTT

Tidskriften Bindu nr 11-1999 sidorna 6-13